Igelkotten.

För en dryg timme sen slog jag ihjäl en igelkott.



Minnet kommer jag bära med mig resten av livet. Jag kommer fortfarande ihåg den lilla skadade mus jag trampade till döds för många många år sedan, och det blir inte lättare med ökad storlek. Missförstå mig rätt, jag vill att igelkotten ska följa mig. Jag vill inte att det ska kännas som en fika på stan att släcka livet på en annan varelse.

På en ynkligt liten villagata som jag passerade med cykeln har någon lyckats med konststycket att träffa av en igelkott, för att sedan köra därifrån. Först cyklar jag förbi, och ser att den blöder. Efter 100 meter måste jag vända om, jag kan inte förmå mig att fortsätta till den vackra kvällsoliga allén som är mitt mål, när jag vet att det ligger en blodig stackare längre upp på gatan. Då jag kommer tillbaka har en bil stannat och - vad jag antog var - mor och dotter har närmat sig djuret. Vid en närmare titt konstaterar vi att inälvorna är på fel sida skinnet, och att kroppen simmar i blod.

Nånstans här står det klart för mig att djuret måste avlivas, och att det är jag som ska göra det. Detta är dels en rent faktabaserad slutsats, men oxå en känsla jag har i maggropen. Uppgiften har fallit på mig. Mamman har plockat fram handtaget till en domkraft ur bakluckan, och jag tar det och knäböjer vid den taggiga bollen.

Jag önskar jag kunde lugna er med att det gick snabbt och smärtfritt. Tyvärr är igelkottar uppenbart tåliga djur. Tre slag behövdes för att den skulle tystna och ligga still. Sen sköv jag upp den på en sopskyffel som mamman producerat ur sin skalmanbil. Jag lämpade liket i en häck bredvid vägen, på ett ställe där tomten bakom inhyste halvmeterhöga kirskål. Troligen får den vila i frid - åtminstone från trädgårdsfantaster. Vi sa adjö till varann och den lille krabaten, och de for sin väg.

Det kanske låter konstigt, men jag känner mig tacksam för att jag fått uppleva det här. Tacksam och helt tom. Jag växer med erfarenheten, och de spår den sätter i mig. Nu föreslår jag en tyst minut för igelkotten som lämnat jordelivet via mitt aktiva handlande. Jag sörjer dig.