Sent en fredagkväll.

I fredags kväll var jag på Ungdomshäng på Pingiskyrkan (smeknamnet hörde jag från klasskamraten som bjöd in mig). Innan jag gick dit var jag tveksam av två anledningar:

1. Ungdomskväll. För mig låter det som att jag kommer vara gubben i gänget och folk kommer titta snett på den okända gamlingen som uppenbarar sig för att delta. Efter lugnande sms-svar från min klasskamrat slog jag den oron åt sidan, men då återstod den mer svårbrottade orsaken.

2. Pingstkyrkan. Visst har jag bestämt mig att tron är en del av min identitet som jag inte längre tänker gömma, utan bejaka och låta ta plats i mitt liv. Men Pingstkyrkan? Alla mina fördomar om frikyrkosamfund kastade sig över mig. Det kommer vara ett väckelsemöte, ett nät som fångar in ungdomar och gör dem till fundamentalister. Folk kommer tala i tungor och Runar kommer vara där och slå oss i pannan.

Okej, tänkte jag, detta är ett utmärkt tillfälle att testa mina fördomar, så jag knallade dit. Givetvis kom jag sent och var tvungen att smyga in mitt i vad som verkade vara en utläggning om vardagstro. Jag satte mig längst bak och lyssnade tyst. Flera olika personer ställde sig upp och berättade om sina egna upplevelser. Mina tankar gick till Kväkarnas metod för gudstjänst, där tyst kontemplation utgör grunden, men att vem som helst får ställa sig upp om de känner att de har något de vill säga. En form jag enbart läst om, men som känns sympatisk. På samma sätt gillade jag detta. Efteråt fick jag veta att det var Vittnesbördskväll (människor berättar om sina egna upplevelser av Gud), vilket tydligen inte händer så ofta. Själv tycker jag den platta form en sådan verkar ta sig är mycket trevlig.

Andaktsstunden följdes av Cafékväll och den överåldriga agnostiker jag kände mig som när gick dit blev väl emottagen. Vi pratade, fikade och spelade biljard. Vidare mötte jag en värmlänning! Han visade sig oxå gå på IUC, vilket verkar vara vanligt för utsocknes unga vuxna i den här stan. Aftonen vart lyckad och gick därifrån med vetskapen om att det finnas minst två spelföreningar i den här stan, eftersom jag träffade några som driver den ena. Den andra har jag haft mailkontakt med. Känns lovande.

För att avrunda kan jag säga att en fredagskväll i samtals- och spelsuget, nyktert sällskap slår högt på min lista. Jag trivdes bra. Dessutom fick jag några fördomar nerkörda i halsen, det är alltid nyttigt.